När Alex kom!..:)

När Alex kom

Man kan nog säga att den började den 27/12 med ovanligt mycket sammandragningar den morgonen & förmiddan, maken skulle iväg till Umeå en sväng & jag kände mig lite orolig över det. Både att jag hade mycket Sd, men också för att vi skulle på koll på specmödra samma eftermiddag klockan 13:30. Men maken lovade att dom skulle vara hemma senast 12 & det var han.

Vi åkte in på specmödra & i bilen på väg ner så fick jag sammandragningar inte speciellt onda, men dock regelbundna & riktigt starka dessutom. Väl nere på spec så kom en Bm som tar emot mig & säger att det är en av läkarna som är sjuk & då får jag för mig att jag inte ska få träffa läkaren nått, hon frågar lite om varför jag skulle träffa honom & jag sa att det berodde ju på min diabetes, så hon bestämde sig för att prata med läkaren inna & höra vad han hade att säga & återkomma till mig& medans jag & maken satt där i väntrummet så klockade vi sammandragningarna 5 minuter emellan, tänkte det att nu får vi nog stanna..:) men dom var ju fortfarande inte onda.

Efter ett tag fick jag komma in till läkaren, det första han frågar mig är ”Har bäbisen visat några tecken på att komma ut då?!”.. Nja svarade jag... & förklarade hur sammandragningarna hade varit den senaste timma& att det faktiskt varit riktigt regelbundet, han sa att han kunde undersöka mig & eventuellt reta igång det...& jag tänkte att det får han väl göra, kör det igång av det då är det ju moget att komma ut.. så han undersökte mig & gjorde UL så att han såg att huvudet var ner i bäckenet, men han kunde inte avgöra ifall jag var öppen... bara att det var väldigt mjukt.

Ordinerade en Ctg & de vanliga proverna, efter undersökningen kan jag säaga att SD blev väldigt regelbundna & kraftiga... så vi fick sitta på specmödra & göra ctgkurvan, men eftersom dom inte kunde övervaka min puls (den slog ut bebisens hjärtljud) så fick vi flytta över till förl. i stället för ny ctg-kurva...där dom kunde sätta en gummiplutt på mitt finger & den ctg visade inte alls lika starka sammandragningar & dom kändes inte så starka heller, jag hade börjat förstå att det skulle bli hemfärd, så kom Bm in kollade kurvan & sa att det nog inte var på G, jag höll ju med henne... men eftersom läkaren inte kunde avgöra om jag var öppen något så sa hon att hon kunde undersöka mig & kolla i fall hon kunde känna bättre så det gjorde hon också... jag var öppen max 1 cm så Bm sa att jag skulle åka hem & lägga mig på soffan & vila en stund & lugnade det av sig då så skulle det inte vara på G.

Vi kom ut från sjukhuset runt 16:30, hade några små sd men det var inte så farligt, vi tänkte vi tar en sväng förbi ONOFF & ELGIGANTEN innan vi skulle hem & efter dessa guppiga vägar höll jag på att formligen DÖ..*s* snacka om att det gjorde ONT i varje gupp, fick be maken stanna vid vägkanten ett tag så det skulle lugna av lite...:0)strosade runt lite på affärerna men det blev inget köpt & när vi kom hem hade mamma fixat mat till mig...*så himla gott* & sen la jag mig på soffan & sov fram till 20:20 det lugnade av med sd men när jag klev upp så började det mola lite, det började kännas lite ont...

Satt & surrade med en på msn & då började sd göra riktigt ONT, fick andas lite när dom kom, spran upp & ner på toan hela kvällen... kände mig lite nervös kan jag säga & tycktes se lite blodstrimmor på pappret när jag torkade mig..(antagligast var det slemisen som lossnade lite då).. då blev jag ännu nervösare..*huuu*..tänk om det var på G ändå...

maken körde igång en film på dvdn som vi kollade på & jag låg i soffan, då lugnade det av sig..*pust*... blev lite mindre nervös... & efter filmen så gick jag upp & tog mig en varm dusch & la mig..lyssnade lite på bok...slumrade till...Klockan var då 00:30 den 28/12-06

Förlossningen!

Låg i halvslummer & vaknade när sd kom, ganska smärtsamma, jhar ingen direkt aning om hur ofta dom kom, men ONT gjorde det i alla fall.

02:00 kom maken & la sig & då hade jag legat ett tag & haft en del ont, så jag klev upp & gick på toan, då kommer det blod på pappret & jag kände på mig att NU var det på G.. så jag sa till maken att nu måste vi ringa in på förl & höra efter.. det var bara för maken att klä sig igen & kliva upp..*stackarn hade ju aldrig lagt sig*...

Gick ner fick tag på Bm på förlossningen som sa att det nog var slemoproppen som hade gått & frågade lite hur regelbundet värkarna (som jag nu kallade dom) kom.. hade ingen riktig aning... fick en värk medans vi pratade.. & Bm menade att det kunde inte skada för min trygghet att vi kom in & kollade...

Ringde mamma (barnvakten) som alldeles nyvaket svarade & sa att nu kunde hon komma för att det var nog på G... skulle försöka att packa en massa & hade ganska onda värkar...gjorde ont att gå upp för trappan, det konstiga var att jag faktiskt inte alls var nervös... man kom vid 02:45 & strax efter 03 åkte vi iväg...

03:30 Förlossningen

03:45 Fick sitta med ctg, allt såg bra ut, sd kom & gick..ganska onda.. men helt hanterbara..

04:10 ctg avslutad allt såg normalt ut, vi pratade lite om vilken smärtlindring jag skulle ta & jag hade mest bara funderat på lustgas & sen skulle jag få akupunktur den så kallade ”Wiskeypinnen”.. så den satt hon fast, sen undersökte hon mig..

04:20 Undersökning, huvudet fixerat i bäckeningången öppen 3 cm

sen försvann Bm & uskan & sa att var det nått som vi ville skulle vi höra av oss, kom ihåg att jag tänkte att det här skulle ta lååång tid.. visste inte då hur nära det var..Bm tog även in ett gåbord, sa att det var ju bra ifall jag kunde vara upprätt & röra lite på mig... men det började göra riktigt ont...stod framåtlutad över sängen...försökte tänka på hur man skulle röra sig, men det gick inte.. sa till maken att det kanske skulle vara skönt att bada..

05:00 gick jag & la mig i ett varmt bad... vi fick även flytta över till det rummet...låg i badet & bara tyckte det var hur skönt som helst... hade väl 2 värkar i badet.. badade i ung en timma...

Klev ur badet & DÅ började det göra rejält ONT, sa till maken att ringa efter personalen..jag ville ha min bästa vän LUSTGASEN!

Kan inte riktigt svara på hur länge jag hade lustgasen innan jag kände att jag ville krysta, denna gång kände jag ju i alla fall krystkänsla i värkarna...Bm frågade i fall vi ville ha lite fika som vi tackade ja till.. jag kände faktiskt att jag var riktigt hungrig...men det var i alla fall när Bm var iväg & hämtade fika som jag ber maken att ringa... så jag sa till Bm att jag kände att jag ville krysta...”Meeeen du ska ju fika nu..inte krysta ju!!”..*S* så Bm undersökte mig ganska omgående då var klockan 06:20 & då var jag öppen 8-9 cm & huvudet var långt ner, minns att Bm sa att det hade verkligen gått fort.. med tanke på sist hon undersökte mig...då var huvudet långt upp som hon sa...

06:40 Bm försökte sätta ctg mellan värkarna, men det gick inte att avlyssna.. för jag vred mig åt sidan när värkarna kom... då var det jobbigt sa att jag fick inte tillräkligt med lustgas, så Bm höjde lustgasen till fullt...där är jag inte riktigt med i tiden... jag vet bara att det blev bråttomt med att sätta droppnål på mig...(som hon inte fick dit & jag skrek för det gjorde så ont när hon stack mig) & att hon ville ha en skalpelektrod på bäbis... & att hjärtljuden dippade till 80-90 var uppe i 130 i korta stunder, jag vet att då ville hon att jag skulle vända mig på sidan, vä sida & jag tyckte det var så jobbigt...& sen ville hon att jag skulle vända mig helt på rygg för att kunna undersöka mig & då hade modemunnen halkat ner som hon sa.. & det gjorde förjävligt ont när hon skulle styra undan den... jisses vad jag gapade... AAAAAAAAjjj skrek jag & hon sa ”Jag vet att det gör ont men jag måste”

06:50 krystar jag aktivt, får ligga på sidan.. med ett stöd för benet, lustgasen tas bort får andas syre i stället.. har sååå jobbigt.. känner mig rädd.. vill inte krysta... Bm säger att ”nästa värk måste vi ge järnet”.. jag vet att jag grät...& tänkte att jag ville inte alls krysta.. sen var det skiftbyte i samma veva, men Bm som hade följt mig under förlossningen var med tiden ut... hon tyckte att jag var duktig när jag krystade... men uskan var tvungen att gå hem... en annan Bm satt nålen så att jag kunde få dropp... för att krystvärkarna stannade upp lite & var en aning korta som det står i papperna... så det ökades... & jag vet att sista krystvärken innan han kom.. tog jag i för kung & fosterland.. jag vet också att koppen eller vad det kallas när man andas syre lossnade från handtaget... jag tog i med handen bakom låret.. & andades en kort andetag & sen tog jag i.. &

07:01.. kom hela UNDERBARA BÄBIS UT!!.. vilken lättnad, han var lite slö & blå... men efter lite massage av Bm så bar det till att skrika högt & så ARG som denna lilla kille va!

MEN vilken LYCKA...Nu hade jag fixat detta igen...& vi hade fått en underbar liten ALEX!

4005g tung & 52 cm lång

Hattmått 34,8